Hej, jag är en tjej på 17 år. Jag har i flera år mått rätt dåligt, har självskadat regelbundet sen tre-fyra år tillbaka, och haft återkommande självmordstankar. Mina föräldrar vet inget, och jag har bara pratat om det med en av mina närmaste vänner. Periodvis har jag kunnat må helt okej, t.o.m. börjat tro att jag var påväg ur det här, men sen har det alltid kommit tillbaka. Jag vet inte längre om jag faktiskt vill bli frisk. Det senaste året har allting blivit värre. Jag har nästan helt tappat kontakten med mina närmaste vänner och mina relationer inom familjen har inte på många år varit vad de borde vara. För ett par månader sen bestämde jag datum för när jag ska dö. Det är ett par år dit ännu, det är en del saker som måste fixas innan, och jag kan inte lämna min familj ännu. För deras skull, ska jag vänta lite till. Jag borde söka hjälp, det är jag medveten om, men det kommer ändå att sluta såhär, det bara är så. Så egentligen vet jag inte varför jag ens skriver det här, det borde jag inte göra.
Svar
Hej!
Jag tycker det var starkt av dig att skriva till oss. Jag är glad att du gjorde det.
Du skriver att du har mått dåligt under en längre tid, utan att berätta det för någon. Att inte berätta hur man känner, att inte ha någon att vädra sina känslor och tankar med kommer alltid göra att man mår sämre. Ifall man inte får lov att vädra tankarna så snurrar de bara omkring i huvudet och det är vanligt att få självmordstankar. För då hanterar man inte bara sin ångest och sin depression, man får brottas med att känna sig ensam också.
Att sätta ett datum på när man vill dö tror jag är ett sätt för dig att få tillbaka kontrollen. När man mår riktigt dåligt, som du gör, är det svårt att se att det någonsin kommer kunna bli bättre. Speciellt om du har fastnat i en nedåtgående spiral där du mår sämre och sämre. Du skriver att du har tappat kontakten med vänner och din relation till din familj är sämre. Detta är vanligt när du får en depression. När man mår dåligt som du gör vänjer man sig vid den känslan. Tror du att det kan vara därför du känner att du inte längre vet om du vill bli frisk längre? För att känslan av att må dåligt är trygg, och du inte vet hur du ska göra för att må bättre?
Att gå omkring med en obehandlad depression är farligt. Det finns väldigt bra hjälp att få! Det finns både mediciner och terapi utifrån dina behov. Jag är glad att du skrev till oss för det visar att du kanske inte tycker det är helt hopplöst ändå. Du får hemskt gärna prata med någon av våra tjejjourer. Vi är vanliga tjejer som ibland själva har gått igenom samma sak. Vi pratar med många tjejer som mår så dåligt att de funderar på självmord.
Du hittar vilka öppetider vi har här: http://www.tjejjouren.se/kontakta-en-jour#S%C3%A5%20g%C3%B6r%20du!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
