Hej!Jag är en 16 årig tjej som bara sådär helt tappat insperation till livet.. Jag vet vad jag vill bli när jag blir äldre, har alltid velat samma sak och ALLTID trott på mig själv. Men nu på sista tiden har jag bara haft en tanke i hu´vudet "du vet själv att du inte kommer lyckas, det är för svårt, för många som lyckas bättre", jag säger till mig själv att DU KOMMER LYCKAS, EN DAG! men ändå har jag tveket i huvudet även fast jag vill det mest av hela mitt hjärta och det gör mig ledsen.. ( jag är samtidigt rädd för att jag inte vill det ut till 110 % som jag ville förrit, asså att jag nu tappat suget på att göra det jag alltid velat. Jag VILL ju självklart och jag tilltalar mig själv varje dag att jag vill men är det bara att jag försöker övertyga mig själv? Jag vill verkligen! Men ändå finns osäkerheten där. Det jag vill bli är alltså något som jag bara vill bli i Usa, och det är väl mkt med pengar och så jag känner med. Att om jag inte lyckas måste jag åka hem till Sverige och försöka mig på en karriär här & jag vet inte vad, jag är kanske för gammal då :/ ) Förlåt för ett oerhört komplicerat inlägg men hoppas ni förstår vad jag menar.Sen har jag bara allmänt tappat insperation, både till kläder & saker att göra :/ Jag har alltid varit så utåtriktad förut så vet inte om det bara är en fas men jag har haft så här nu senaste månaderna. Har ni något tips som kan hjälpa mig komma tillbaka på fötter elr så? Skulle vara oerhört tacksam för just nu känns allt bara skit... Ja, många tankar snurrar i mitt huvud och det gör att jag tappar insperation till livet?Mvh /Sandra
Svar:
Hej, vad bra att du skriver till oss med dina funderingar. Hoppas att allt kändes lite bättre efter att du fått ned alla tankar och känslor svart på vitt. Du skriver om att du tappat inspirationen i livet, att du är osäker på om du klarar av att bli det du vill bli, och om du ens fortfarande vill det. Det är stora tankar som du går och bär på. Vi förstår att det kan kännas avgörande, som att du måste komma fram till vad du egentligen tycker. Men tror du att det kan få ta lite tid? Att du kan få låta det vila lite? Ibland så ger sig sådant efter ett tag, och ibland så vet man verkligen inte vad som är det smartaste valet utan måste gå på sin magkänsla.
Du skriver också att du varit utåtriktad förut, men nu har du tappat inspirationen till livet. Har det hänt något i livet som du tror det kan ha att göra med? Nåt som har förändrats runt omkring dig? Annars kan det vara en fas, precis som du skriver. I din ålder så händer det mycket med identiteten, självkänslan och kroppen. Det är inte alls ovanligt att ha tveksamheter och oro om framtiden. Och att ändra sig, många gånger kring vad man vill göra med sitt liv. Tror det skulle kunna hjälpa om du pratade med någon vän eller vuxen i din närhet om de här sakerna, mest för att ha någon att bolla med. Du kan även chatta eller ringa till en tjejjour nära dig, kontaktuppgifter finns här på hemsidan.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
