hej jag gillar egentligen inte att prata om mina problem men det känns som om det är något jag måste göra.. men kanske inte skriver så tydligt,jag har vänner runt omkring mig, föräldrar som bryr sig osv. men jag kan inte låta bli att känna mig ensam och dålig. grejen är ju den att det går rätt så bra för mig i skolan och jag har vänner men känner så här, att jag är värdelös och att jag inte liksom blir tagen på allvar i vissa lägen. Vissa har det ju så mycket värre än mig och jag kan komma på mig själv med att nypa mig i armen riktigt hårt så att jag inte ska tycka synd om mig själv att det är värre för andra och att jag bara fjantar mig. Att allt är bra med mig fast jag känner ett tryck i bröstet som nästan aldrig släpper. att jag kan vakna mitt i nätterna och nästan inte få luft,,men jag vet att ni har många som skriver och jag förstår om ni inte svarar men jag skulle bara vara tacksam på ett litet svar på frågan:vad gör jag för fel?
Svar
Hej!
Det är jättebra att du skriver till oss om dina tankar och känslor. Det brukar alltid vara bättre att prata om sådant som trycker en. Även om man inte hittar en omedelbar lösning, brukar det kännas lättare bara att man pratar om sina funderingar.
Faktiskt tror jag att det skulle vara bra om du hade någon i din närhet som du också kunde prata med det här om. Känner du att du skulle kunna prata med någon av dina vänner, eller dina föräldrar? Du skriver att du vet att dina föräldrar bryr sig om dig. Säkert skulle de vilja hjälpa dig om de visste hur du mår, och även dina vänner.
Att känna sig värdelös är inte roligt. Inte heller är det roligt att känna att man inte tas på allvar. Tyvärr är det ändå så att det är vanligare än man kanske tror att känna så här. Det är mycket möjligt att i alla fall någon eller några av dina vänner också känner eller har känt så här, men inte vågat säga något. Det är vanligt att folk håller uppe en fasad för att inte visa sina innersta känslor av osäkerhet. Det är faktiskt synd, för ofta är det så att när man vågar ta av den där masken och lyfta fram sina rädslor och tunga tankar i ljuset, så minskar rädslorna i styrka och tankarna blir ljusare. På riktigt. Även om det kan ta tid.
För dig verkar de här känslorna ha satt sig ganska starkt. Du berättar att du kan vakna på nätterna och ha svårt att andas och att du känner ett tryck över bröstet. Det är inte bra. Känslorna och tankarna påverkar dig även kroppsligt, och då kan det bli en ond cirkel. I sådana situationer kan det vara bra att prata lite med någon professionell, som är duktig på att reda ut tankar och beteenden. Har ni någon kurator på skolan du går på? Annars kan du vända dig till skolsköterskan eller ungdomsmottagningen, så kan de hjälpa dig att komma i kontakt med någon som är inriktad på barn och ungdomar. Det kan ibland också vara lättare att prata med någon utomstående, om det känns svårt att prata med någon i familjen eller med någon kompis. Det är förstås bara bra om du känner att du kan prata med flera personer.
Hur har du det i skolan och på fritiden förresten? Du skriver att det går rätt bra för dig i skolan. Är det så att du känner dig mer nöjd med dig själv när det går bra än om det går dåligt på exempelvis ett prov? Ibland kan det vara så att man fastnar i ett tänk där man bara mår bra om man presterar något. Då är det extra viktigt med bra stöd, för att få upp självkänslan. Den är nämligen inte något som man antingen har eller inte har, utan den kan bli svagare och starkare under livets gång och den kan tränas upp. Men det kan ta tid och det gäller att man är snäll mot sig själv. Det kan låta löjligt, men det kan faktiskt hjälpa att varje dag titta sig i spegeln och le mot sig själv och säga ”Jag är fin, klok, snäll och snygg och rolig att vara med, och det är härligt att leva”. Säger man något tillräckligt ofta så sätter det sig i medvetandet, och lika gärna som man säger negativa saker för sig själv så kan man säga positiva.
Jag vill uppmuntra dig att prata om hur du känner. Jag skulle bli förvånad om du inte känner någon som har känt liknande saker. Jag vill också uppmuntra dig att göra roliga saker, saker du mår bra av, där du inte måste prestera något utan bara kan vara dig själv.
Ta hand om dig, och skriv gärna till oss igen!
/Tjejjouren.se
