Hej!, de e såhär att för drygt två år sen då fick jag social fobi efter att min gammelmormor dog och allt blev kaos. Jag isolerade mig i ungefär ett halv år och skärde mig och sånt och massa sånt skit allt gick åt helvete sen när jag började må bättre då åkte jag fast för snattning började dricka osv. Fortfarande ibland vissa dagar kan jag bara inte va bland folk jag får ren panik, och de e ingen som förstår inte en ENDA! jag vet inte hur jag ska berätta för kompisarna att jag verkligen inte kan eller vill gå ut och va bland massa folk. När jag pratar me kompisarna och berättar så får jag bara te svar "men vi behöver ju inte va där de e så mkt folk?" jag blir helt dumförklarad. Hur ska jag förklara för dom? jag skäms över dehära.Man ska väl kunna gå runt bland folk utan att få panik?, Kan social fobi försvinna eller kommer jag ha såhär hela livet? Kan antidepprisiv medicin hjälpa mig att må bättre? Finns de nånting jag kan göra själv så att jag mår bättre? Mvh jennifer
Svar
Hej!
Va bra att du kontaktar oss!
Du ska inte behöva gå runt och må så dåligt som du gör! Och framförallt så ska du inte behöva vara ensam i den här situationen! Det finns hjälp att få; exempelvis kan du vända dig till en ungdomsmottagning eller familjeläkarmottagning i din kommun. De kan erbjuda bra och proffessionella stödsamtal. Kanske kan du prata med skolkurator eller skolsyster på din skola. Det finns även ideella föreningar så som Tjejjouren.se där du kan hitta kontaktuppgifter till en närliggande tjejjour som också kan vara ett stöd för dig! Du skriver att du försökt prata med dina kompisar om det här men att de inte förstår hur dåligt du egentligen mår. Det kan vara svårt att som kompis se på när ens vän mår dåligt och får ett förändrat beteende. En del väljer att prata med kompisen och vara ett stöd, medan vissa tyvärr har svårt att greppa situationen och väljer att dra sig undan. Det kan också bero på att man känner sig handfallen och hjälplös som kompis och då blir det en "lättare" väg att undvika. Du kanske kan göra ett nytt försök att verkligen prata med dina kompisar och säga att du verkligen inte mår bra och att du behöver deras stöd! Det kan hända att de har frågor och funderingar också. Det finns hjälp att få så du kan komma till bukt med det här problemen! Mediciner är något läkare och psykologer bestämmer och avgör om det skulle kunna vara en lösning för dig. Det du kan göra själv är att faktiskt försöka våga berätta och prata om det här. Att få stöd och att du får prata med någon proffessionell om det här så att du kan få hjälp! Ett stort steg har du redan tagit och det är att du hört av dig hit! Starkt av dig!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
