HEJ!
Jag mår verkligen jätte dåligt. det känns jätte konstigt att berätta det här, jag har bara gått omkring och burit på det alldeles själv. jag går i gymnasiet, och jag orkar verkligen inte längre. allt känns som att bestiga ett berg och jag har enorma prestationskrav på mig själv. jag kan inte lämna in något förräns jag känner att det är perfekt. jag hade absolut inga krav på mig och mina betyg när jag gick i 8, sen fick alla andra bra betyg, och då var det som om jag inte kunde nöja mig med mig själv om jag inte vara lika duktig som de var. nu är det bara mvg som gäller. jag känner mig jätte misslyckad. signalerna från kroppen är klockrena, men jag förtränger hela tiden varningsklockarna, bara lite till, tänker jag, bara till nästa prov, sen är allt över....men det tar aldrig slut. jag går på en hög presterande skola, och här är kraven skyhöga. jag har en jätte bra mentor, som jag pratade med förra året en gång, men jag vill bara att han ska se mig, se hur jag egentligen mår bakom mitt fina, glada skal. jag går in i väggen. det är många från min skola varje år som går in i väggen, jag vill bara inte vara en av dem. jag kommer från en familj där man kämpar, ingen ger någonsin upp och säger att det är för jobbigt, så jag kliver upp ur sängen även om jag inte orkar och jag går till skolan även om jag är sjuk. jag vill inte må så här, och jag bestämmer hela tiden att sluta stressa, men det är verkligen inte lätt. mina föräldrar stöttar mig jätte mycket, och de tycker absolut inte att jag ska ha så höga krav på mig själv. men ändå tycker de inte att det är smart att vara hemma för att vila upp sig. jag vill gärna bara lösa allt. jag vill må bättre. men jag vågar inte. jag vill att någon ska se mig, se hur jag egentligen mår. snälla, hjälp mig.jag behöver verkligen hjälp. men jag skulle aldrig någonsin prata med en kurator eller något liknande för jag skulle aldrig våga erkänna att det är så här. en perfektionist håller sig alltid flytande.... men just nu tynger alla problem mig så hårt och jag inte orkar längre. jag sjunker. hjälp.
Svar
Hej!
Tack för att du skriver till oss!
Stress är inte alltid dåligt utan du behöver stress till en viss grad. Det är när stressen kommer ofta och håller i sig länge som den blir dålig för dig.
Stressen kan handla om skolarbete, jobb, att inte räcka till som vän eller att du inte hinner med dina fritidsaktiviteter. Många tjejer är väldigt stressade och det är ju inte bra.
Stressar du mycket under lång tid kan kroppen ta stor skada och du kan känna dig väldigt trött hela tiden eller bli deprimerad och som du skriver i ditt mejl så har du redan märkt av att kroppen börjar säga ifrån.
Det finns inget som är så viktigt som att du ska må bra. När du är stressad gäller det att du tar det lugnt, fundera en stund och tänk ”Vad är viktigast för mig just nu?”.
Jag tror att det är viktigt att du får prata med någon om det här. Har du någon i din närhet som kan stötta dig och peppa dig att ta det lite lugnt?
Kanske kan du prata med dina föräldrar igen och förklara hur jobbigt det här verkligen är för dig?
Dom kanske inte riktigt förstår hur mycket press du lägger på dig.
Här är några tips på vad du kan göra för att ta det lite lugnare:
Prioritera det som är viktigt för dig, gör inte sådant som du egentligen inte vill eller måste.
Försök planera in en stund varje dag då du kan göra något som får dig att slappna av. T ex läsa en bok eller tidning, gå en promenad, lyssna på din favoritmusik eller se en film.
Försök att sova ordentligt även om du är stressad. Får du ordentligt med sömn kan du hantera stressen lite bättre.
Kom ihåg! Man behöver inte vara perfekt hela tiden, du duger som du är!
Ta hand om dig/
Tjejjouren.se
