hejhej jag är 12 år och ska fylla 13 år och min mamma dricker mke asså när hon dricker säger hon men jag drack bara lite sen slutar det med att hon e ful det är idag en tisdag och hon har druckit lite men hon e inte på de gladaste humöret och när hon e full har hon sagt att hon har canser till en kompis hon pratar med massa konstiga gubbar och sånna och mina kompisars mammor och säger saker om mig att jag blir lätt arg och om puperteten jag vill att min mamma ska förstå allvaret hon har blivit missahndlad av sin sambo när jag sov jag hörde hon skrek och gick upp hon var full men jag tycket min lådsas pappa e helt sjuk han tål inte frågor asså min riktiga papap brukar prta med mig men jag talar bort de jag e blyg och jag vet inte vad jag ska göra jag älskar min mamma min pappa bor 100 mil ifrån mig och ibland vill jag bo där för mamma dricker och bara skita i hon men jag kan inte släppa allt mina vänner och när jag är hos min papapa oroar jag mig hur min mamam bor men jag älskar min pappa mä och har vänner där mä :( vilket beslut ska jag ta
Svar
Hej Liselotte!
Vad bra att du vågar skriva till oss.
Det verkar som att din mamma har hamnat i en jobbig situation som påverkar dig väldigt mycket. Du är inte ensam då det är många föräldrar i Sverige som lider av missbruksproblem. Det kan vara svårt att vara barn till en förälder som dricker eftersom personer kan förändras när de dricker. Vissa blir på sämre humör vilket kan drabba barnen. Du berättar även att din mamma har talat om att hon har cancer till en kompis. Hur kändes det? Har du tagit upp det med din mamma?
Du berättar även att du tillbringar en del tid hos din pappa och att du ibland tänker att du vill bo där. Du berättar även att du är blyg och inte pratar med honom. Vad tror du det beror på? Skulle du kunna prata med din pappa om det som händer hemma och berätta hur du mår?
Du skriver att din mamma har blivit misshandlad av sin sambo vilket är ett brott som ingen förtjänar att utsättas för. Det är aldrig tillåtet att slå på någon annan. Har du försökt prata med din mamma om misshandeln? I liknande situationer är det viktigt att få hjälp och stöd för att det inte ska kunna hända igen.
Du skriver att du oroar dig för din mamma när du bor hos pappa. Vi bryr oss ju om de vi älskar så det är inget konstigt. Men kom ihåg att det aldrig är ett barns ansvar att se till att ens föräldrar mår bra. Det är din mamma och pappa som är ansvariga för dig och att du mår bra, inte tvärtom! Det låter som du kan behöva stöd i detta, då det som sagt inte är du som ska ta ansvar och behöva oroa dig.
Det verkar även som att du har mycket annat som samtidigt händer i ditt liv. Har du någon vuxen i din omgivning som du kan lita på? Vi föreslår att du tar kontakt med kuratorn på skolan för att få stöd och råd. Om det finns någon tjejjour där du bor kan du säkert träffa dem och de hjälpa dig vidare med kontakter om du skulle vilja det.
Vi hoppas verkligen att det ordnar sig, hör av dig om du har fler frågor.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
